Abstract:
A large increase in government spending following resource discoveries often entails political risks, inefficient investments and increased volatility. Setting up a sovereign wealth fund with a clear spending constraint may decrease these risks. On the other hand, in a developing economy with limited access to international borrowing, such a spending constraint may lower welfare by reducing domestic capital accumulation and hindering consumption increases for the currently poor. These two contradicting considerations pose a dilemma for policy makers in deciding whether to set up a sovereign wealth fund. Using Uganda’s recent oil discovery as a case study, this paper presents a quantitative macroeconomic analysis and examines the potential loss of constraining spending through a sovereign wealth fund with a simple spending rule. We find that the loss is relatively low suggesting that such a spending structure seems well warranted.
Fondering och utgiftsbegränsningar i naturresursrika utvecklingsländer
Sammendrag:
I denna artikel analyserar vi huruvida ett fattigt land som hittar en värdefull naturresurs bör skapa en nationell fond där vinsterna sätts in och koppla detta till en regel för hur många procent som får tas ut ur fonden per år (såsom i Norge). Fördelen med ett sådant system är att det minskar riskerna för politisk kortsiktighet. Nackdelen är dock att det begränsar möjligheten för ett fattigt land att satsa pengar på fattigdomsreduktion, nationell infrastuktur och kapitaluppbyggnad. Dessa två motstridiga aspekter skapar ett dilemma för politiker i fattiga länder. I tidigare forskning har båda dessa aspekter diskuterats separat men frågan är vilket av dom som överväger.
För att komma närmare ett svar analyserar vi kvantitativt förlusten för ett fattigt land av att försena användningen av olje-pengar. Analysen appliceras på Uganda som nyligen funnit stora mängder olja. Vi använder en makroekonomisk modell av Ugandas ekonomi som inkluderar aspekter så som kapitaluppbyggnad, teknisk utveckling, ekonomisk upphämtning gentemot andra länder och investeringsfriktioner till följd av korruption. I modellen kan man simulera hur ekonomin kommer utvecklas med och utan en oljefond. Vi finner att förlusten som en fond och utgiftsregel medför med all sannolikhet är väldigt små. Detta är delvis förvånandsvärt men beror till stor del på att Ugandas befolkning förväntas växa i framtiden vilket gör att oljepengarna kan komma till god användning även senare. Baserat på dessa resultat drar vi slutsatsen att fondering av oljepengar är lämpligt i Uganda.